brittandersson

Dyslexi innebär en specifik läs- och skrivsvårighet. Cirka 5 procent av befolkningen anses vara drabbade av detta funktionshinder. Kortfattat kan man säga att alla som har dyslexi har läs- och skrivsvårigheter, men alla som har läs- och skrivsvårigheter har inte dyslexi! 

Underverket - att enkelt kunna ta del av innehållet i en text - är inte lättillgängligt och självklart för alla. Liksom vissa människor kan ha svårt med balansen eller helt sakna musikalitet, så finns det andra som inte helt behärskar läs- och skrivfärdigheten. För dessa innebär istället läsning ett mycket stort problem, nära förknippat med känslor av hopplöshet, förtvivlan, vrede och kanske även känslan av dumhet.

Idag vet man att dyslexi inte har med intelligens att göra, då man kan vara mycket begåvad och ändå läsa och stava dåligt. Men tillgång till ett bra skriftspråk, att snabbt kunna läsa och skriva är i dagens högteknologiska och datoriserade samhälle nödvändigt, eftersom självbetjäning och skriftlig information numera allt oftare ersätter mänsklig kontakt. 
Läs- och skrivförmåga är en nödvändighet för att söka, sovra och bruka kunskap i ett allt intensivare informationsflöde. Den som inte behärskar språket utestängs från viktig information, har svårare att göra sin röst hörd, svårt att kunna framföra sina åsikter i samhälleliga sammanhang och ifrågasätta myndighetsbeslut.

Forskningen visar idag att benägenheten för att utveckla dyslexi är ärftlig och att flera pojkar än flickor är drabbade. Hur grava svårigheter som utvecklas beror på en kedja av gynnsamma respektive ogynnsamma faktorer i barnets språkutveckling och levnadsmiljö.

För att du ska få insikt i vad dyslexi kan innebära finns några kännetecken angivna här nedan. Du kanske känner igen några hos dig själv eller någon närstående, där vissa av dessa kännetecken kan vara mer tydliga än andra.

• Stora svårigheter med att läsa. Läsningen är långsam, hackig och trevande.
• Stannar upp i läsningen och läser om det igen.
• Läser fort och gissar istället.
• Svårt att läsa okända ord och nonsensord.
• Gör visuella fel av liknande ord: han - har, solen - stolen.
• Utelämnar eller lägger till ändelser: solen -  sol eller bänk -  bänken.
• Semantiska fel: gåva - present.
• Förväxlar bokstäver t. ex b - d.
• Utelämnar eller lägger till bokstäver.
• Utelämnar eller läser fel på småord.
• Kastar helt eller delvis om bokstävernas ordningsföljd: skal - laks, vår - vrå.
• Ibland felaktig betoning eller felaktigt uttal av ord i sitt spontaltal; t.ex. legitimation blir legimitation eller prenumeration blir premuneration.
• Svårigheter med sifferrepetition.
• Svårigheter att lära sig "rabbel-kunskaper" t.ex. månaderna, multiplikationstabeller.
• Osäkerhet över vänster - höger.
• Svårläst handstil.
• Framförallt yngre dyslektiska barn har många gånger även motoriska svårigheter såsom att knyta skosnören, kopiera geometriska figurer eller annan koordination.

Viktigast av allt är att så tidigt som möjligt göra en professionell utredning så snart dyslexi misstänks! Vänta aldrig och tro att det mognar bort, för dyslexi växer inte bort. Om man däremot får specialisthjälp som är baserad på en grundlig utredning, kan den sakkunnige utifrån den se vilka områden som behöver tränas upp och utforma individuella träningsprogram för att kompensera eventuella brister.

Ju tidigare kartläggning och åtgärder, desto bättre effekt! Träning ger ju effekt i alla åldrar men hjälpen blir störst och går lättast om träningen sätts in tidigt då hjärnans plasticitet är som störst. Redan på förskolenivå kan man identifiera de barn som befinner sig i riskzonen och om dessa barn får en tidig diagnos och förebyggande träning kommer många av dem aldrig att behöva utveckla läs- och skrivsvårigheter!

T.ex. har Torgesen et al (2004); Vellutino et al (2004) genom sin forskning kommit fram till att åtgärder som sätts in under 1:a och 2:a skolåret brukar leda till att 80 % av de lässvaga eleverna uppnår en åldersadekvat läsförmåga. Dessa siffror sjunker sedan drastiskt då åtgärder som sätts in under 3:e skolåret har en motsvarande effekt på cirka 50 % och under 5:e skolåret är siffran endast cirka 15 %!

Så därför får det vara nog nu med vänta-och-se-mentaliteten! Skolan har en tydligt uttalad skyldighet att hjälpa elever som har svårigheter av olika slag och anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov! Acceptera inte att den åtgärd som sätts in för ditt barn, istället för en professionell utredning, kanske bara är några extra lästimmar i skolan och genom detta, istället kan tvingas fortsätta att cementera fast helt felaktiga lässtrategier och ordbilder. 

Läs gärna professor Mats Myrberg "Dyslexi - en kunskapsöversikt". Detta är en broschyr som sammanställt vad forskarna idag vet om dyslexi, dyslexiutredningar och pedagogiska metoder. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2007_02.pdf

Mats Myrberg - Läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas!

2006-10-30 08:22

Föräldrar är missnöjda med dyslexistöd

Föräldrar till ett barn med dyslexi har gjort en anmälan till Skolinspektionen. Föräldrarna anser att barnet inte får det stöd i skolan som denne har rätt till.

Dyslexi

Så säger Dyslexiförbundet:
Specifika läs- och skrivsvårigheter. Det alfabetiska systemet utgår från att talade ord kan delas upp i små delar, fonem, till vilka man kopplar bokstavstecken. Personer som har problem med att dela upp talade ord i fonem har svårt att känna igen och identifiera skrivna ord, vilket gör att läsningen blir långsam och förståelsen kan bli lidande. Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå. Undersökningar visar att 5-7 procent av alla människor uppnår kriterierna för diagnosen dyslexi, många fler har läs- och skrivsvårigheter.
Så här säger Skolverket:
När en elev har svårigheter i skolarbetet ska särskilt stöd ges enligt skollagen. Framkommer det att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, ska rektor se till att behovet utreds. Utredningen kan ta tid och stödinsatser ska sättas in under tiden utredningen pågår.
I läroplanerna står det att läraren ska utgå från varje individs behov och förutsättning, vilket innebär att skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter varje elev.

PERSTORP. För drygt två år sedan utvärderades elevens läs- och skrivsvårigheter och diagnosen blev grav dyslexi. Föräldrarna fick ett intyg från läkare, men det tog nästan ett år innan de hjälpmedel eleven behövde fanns på skolan.

Inför läsårets start i höstas bytte eleven skola. En termin har gått och trots det finns inte alla hjälpmedel som eleven behöver för att hänga med i klasskamraternas takt. Efter upprepade samtal med rektor och förvaltningschef utan att något skett, har familjen beslutat att göra en anmälan.

På skolan finns en speciell dator med programmen Vital, Stava Rex och Spell right för eleven. Datorn står i ett eget klassrum, vilket gör att barnet missar klassundervisningen.

Det finns ingen scanner så att skolböcker kan scannas in på datorn och eleven själv kan studera i hemmet. Familjen måste nu läsa allt högt för att deras barn ska kunna tillgodogöra sig informationen.

I hemmet har familjen hjälpmedel som Region Skåne har ordnat och Perstorps bibliotek har varit till god hjälp och beställt Daisyskivor (se fotnot). På skolan finns varken Daisyspelare eller läromedel på skivor.

- Har biblioteket ordnat detta, så borde väl skolan kunna göra det, säger mamman i familjen.

Föräldrarna upplever att skolan försökte hjälpa i det tidiga skedet, men att resurser och information saknas. De upplever även att utbildningen för lärarna i de hjälpmedel som finns är dålig.

Eleven får prov skriftligt på papper, och får inte längre tid på sig än en lektion, trots att det i intyget från läkare står att extra tid är nödvändig.

- Lärarna verkar inte oävna, men det händer ändå inget, säger anmälaren.

I Perstorps skolplan står att förebyggande insatser prioriteras för barn i behov av stöd. Arbetssättet ska enligt planen ske genom att barn, hem och personal gemensamt finner lösning på problem.

Familjen är frustrerad och anser att barnet inte har fått den hjälp som behövs.

- Det är tradigt att man ska behöva reagera på det här viset för att något ska ske, säger pappan i familjen.

Fotnot: Daisy är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet är att göra böcker tillgängliga för personer med exempelvis synskada och dyslexi.

källa: Frida Jonson [email protected] 042-489 90 00

Skolvärlden nr 1 2004

Mellan 5 000 och 10 000 expertlärare behövs för att hjälpa alla barn med läs- och skrivsvårigheter. För det är lärarens skicklighet som är avgörande för om eleverna ska lyckas.

Det menar Mats Myrberg, professor i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm. Han har i drygt två år arbetat med att skapa en samstämmig syn bland forskarna kring läs- och skriv-svårigheter och därmed också dyslexi.
- Vi är i stort sett eniga i dag om vad läs- och skrivsvårigheter är och beror på. Dessutom är vi eniga om hur man ska gå till väga pedagogiskt för att utveckla elevernas färdigheter i läsning och skrivning, säger Mats Myrberg.

Men för att träna alla elever med läs- och skrivsvårigheter behövs fler kompetenta lärare, eller expertlärare som Mats Myrberg kallar dem. Det är specialpedagoger som inte bara kan se hur varje elev gör, och vad denne behöver, och sedan träna eleven på det den är dålig på. Dessa expertlärare har därtill insikt om sina egna metoder.
- Och det behövs för att expertlärarna i sin tur ska kunna lära upp nya lärare i hur barn med läs- och skrivsvårigheter ska bemötas och tränas, säger han.

Hur det ska gå till är forskarna alltså eniga om i dag. Bland de 24 forskare som deltagit i Mats Myrbergs konsensusprojekt, ställer 22 stycken upp på att den ena metoden inte är bättre än den andra. Istället förespråkar man nu en mer diagnosticerande och individualiserad hållning.
- Det viktiga är inte metoden i första hand utan att läraren har kompetens att se vad varje enskilt barn har för kapacitet. Vilka egna strategier eleven har för sitt lärande. Och utifrån den kunskapen jobba med den metod som eleven inte behärskar än, säger Mats Myrberg.

-
TEXT MARIE HALLDESTAM

Ett av de fall i Sollentuna om skolelever med dyslexi, och som kommunen inte gav det stöd som behövdes, kritiseras nu föga förvånande av Skolinspektionen.
Din Lokaltidning har under 2008 publicerat flera artiklar om detta.
Det här fallet handlar om en elev med dyslexi i Häggviksskolan som inte fick det stöd som behövdes. Skolan anordnade stödundervisning på fritid, vilket enligt Skolinspektionen inte är tillämpligt. Elever med behov av stöd ska få det under vanlig skoltid.
Skolan reagerade sedan inte alls då eleven i fråga helt slutade att gå till skolan. Skolans åtgärder då skulle exempelvis ha varit att se till att eleven fick utbildning någon annanstans, till exempel i hemmet, vilket inte gjordes.

Sollentuna kommun måste nu lämna in en redovisning till Skolinspektionen om vilka åtgärder som satts in angående denna elevs behov senast den 5 mars.

Egentligen är kommunernas ansvar i fall som dessa väldigt enkla. Kommunen har skyldighet att erbjuda alla elever en individanpassad utbildning. Hur enkelt som helst, men i Sollentuna tummas det ofta på denna regel.

Föräldrarna anmälde då Sollentuna kommun. Skolinspektionen anser att skolan inte satte in tillräckliga åtgärder angående detta. Bland annat borde man ha gjort en ordentlig utredning om varför eleven kände sig kränkt.

källa: Thomas Axelsson
[email protected]

'Jag äganad mig åt att granska ekonomin i några av Sveriges 244 friskolor. Skolorna nedan är i ungefär samma storlek som Kulturskolan Raketen. Intressant att de har en groteskt stor vinst jämfört de med de andra friskolorna.
Samtliga skolor har varit verksamma sedan i början av 2000 talet.

Kulturskolan Raketen AB -
40 anställda
Resultat 2006, 800 000
Obundet eget kapital 4 900 000 kr.

Jämförelser med andra friskolor med ungefär lika många anställda.

Järna Friskola 
 resultat 2006, 815 000
Obundet eget kapital 1344 000

Ramlösa Frisklor AB - 44 anställda
.Rest 2006 , 1456 000
Obundet eget kapital 765 000

Rälsen AB - anställda 36 anställda
Resultat 2006, 402 000 kr.
Obundet eget kapital 413 000 kr.

Musikskolan Lilla Akademin AB - 54 anställda
Resultat 2006 - 77 000
Obundet eget kapital 692 000 kr.-

Österåkers Friskola - 29 anställda
Resultat 133 000 kr,
Obundet eget kapital 216 000 kr.

Västerholmens Friskola - anställda 91
Resultat 2006 - 3 015 kr.
Obundet eget kapital - 778 900 kr.

Olympica AB - anställda 45
Resultat 26 000
Obundet eget kapital - 324 000 kr.

Skolan en orättvisemaskin
Det är sorgligt att det beror på vilken skola du går på som avgör vilken hjälp du får för att utveckla din dyslexi. Oavsett diagnos eller ej så borde ju varje elev få den hjälp de behöver. Du talat om stainne skalan den borde användas på alla elever, vilket Föräldraföreningen för dyslektiska barn rekommenderar i DN artikeln om mamman som inte får stöd för sin 12 åriga dotter.

På skalan som defenierar läsflyt, läsförståelse, ordigenkänning m.m. får man en bra bild om vad eleven befinner sig. En dyslektiker kan ha 15 på läsflyt och 100 på läsförståelse. Här behöver då läsflytet tränas upp.
Vad jag förstå är forskarna ganska ense om att alla parametrar på staiine skalan går att träna upp över 50.
Om jag uppfattat Marin Ingvar rätt, säger han att det går upp till 70 procent av den fulla kapaciteten för en dyslektiker. Börja tidigt och träna på rätt saker.

Problemet ligger att lärare har oftast för låga kunskaper att tolka utredningar och sätta in rätt interventioner för läs och skrivsvårigheter.

Jag ser fram emot tydligare riktlinjer i skolfördningen som defenierar kvaliten d.v.s vad läraren behöver kunna för att ge effektivt stöd. Idag har vi framgångsrika evidensbaserade metoder för att utveckla läs och skrvförmågan. Skolan behöver arbetade mer evidensbaserat.
I vården är det en självklarhet att arbeta evidensbaserat varför skall detta vara ett probelm i skolans värld?
I Holland får alla med en dyslexi diagnos hjälp inom sjukvården.
Man kan tycka att elever som inte uppfyller kriterier för diagnos men av andra skäl har skriv och lässvårigheter borde självklart få hjälp med sina svårigheter.
Vi behöver speciallärare i skolan som har kunskaper om metoder som har evidens som kan ge individanpassade åtgärder vad eleven skall göra hemma och i skolan.

om 15 januari, 2009 vid 10:48 pm Britt Andersson

DN artikeln häromdagen om specialläraren som har dubbla tjänster. Frans Schartau gymnasium där specialläraren har en heltidstjänst arbetar en dag i veckan dessutom på friskolan Raketen. Frans Schartau har fått kritik från skolinspektionen för brister i sina åtgärdsprogram, så hon behövs ju på sin skola på sina heltidstjänst. Vad som är anmärkningsvärt är att specialläraren sitter i svenska dyslexiföreningens styrelse. Man kan undra om föreningens värdegrund går ihop med denne styrelsemedlems agerande. Rektorn på Frans Schartau har godkänt detta, extrajobbet som utförs på arbetstid. Enligt DN skall utbilningsföraltningen granska detta. Hög tid att se över lärares bisysslor!
Man kan aldrig sluta förvåna sig hur till synes välutbildade proffesionella människor gör så obegripliga saker!

I dagens DN fortsätter man att diskutera Friskolan Raketen. Rektorn säger att skolan har speciallärare en dag i veckan, i samma artikelserie uttalar sig specialläraren att hon endast arbetar två timmar i veckan på Raketen. Mycket anmärkningsvärt att specialläraren har dubbla tjänster. Bra att utbildningsförvaltningen utreder om specialläraren fullföljt sina arbetsuppgifter på sin ordinarie heltidstjänst på Frans Schartau gymnasium.
Mycket dålig lösning att Raketen väljer att anställa en speciallärare som redan har en heltidstjänst på en annan skola. Borde inte specialläraren vara på gymnasieskolan och ta hand om sina elevers behov?