brittandersson

Dyslexi innebär en specifik läs- och skrivsvårighet. Cirka 5 procent av befolkningen anses vara drabbade av detta funktionshinder. Kortfattat kan man säga att alla som har dyslexi har läs- och skrivsvårigheter, men alla som har läs- och skrivsvårigheter har inte dyslexi! 

Underverket - att enkelt kunna ta del av innehållet i en text - är inte lättillgängligt och självklart för alla. Liksom vissa människor kan ha svårt med balansen eller helt sakna musikalitet, så finns det andra som inte helt behärskar läs- och skrivfärdigheten. För dessa innebär istället läsning ett mycket stort problem, nära förknippat med känslor av hopplöshet, förtvivlan, vrede och kanske även känslan av dumhet.

Idag vet man att dyslexi inte har med intelligens att göra, då man kan vara mycket begåvad och ändå läsa och stava dåligt. Men tillgång till ett bra skriftspråk, att snabbt kunna läsa och skriva är i dagens högteknologiska och datoriserade samhälle nödvändigt, eftersom självbetjäning och skriftlig information numera allt oftare ersätter mänsklig kontakt. 
Läs- och skrivförmåga är en nödvändighet för att söka, sovra och bruka kunskap i ett allt intensivare informationsflöde. Den som inte behärskar språket utestängs från viktig information, har svårare att göra sin röst hörd, svårt att kunna framföra sina åsikter i samhälleliga sammanhang och ifrågasätta myndighetsbeslut.

Forskningen visar idag att benägenheten för att utveckla dyslexi är ärftlig och att flera pojkar än flickor är drabbade. Hur grava svårigheter som utvecklas beror på en kedja av gynnsamma respektive ogynnsamma faktorer i barnets språkutveckling och levnadsmiljö.

För att du ska få insikt i vad dyslexi kan innebära finns några kännetecken angivna här nedan. Du kanske känner igen några hos dig själv eller någon närstående, där vissa av dessa kännetecken kan vara mer tydliga än andra.

• Stora svårigheter med att läsa. Läsningen är långsam, hackig och trevande.
• Stannar upp i läsningen och läser om det igen.
• Läser fort och gissar istället.
• Svårt att läsa okända ord och nonsensord.
• Gör visuella fel av liknande ord: han - har, solen - stolen.
• Utelämnar eller lägger till ändelser: solen -  sol eller bänk -  bänken.
• Semantiska fel: gåva - present.
• Förväxlar bokstäver t. ex b - d.
• Utelämnar eller lägger till bokstäver.
• Utelämnar eller läser fel på småord.
• Kastar helt eller delvis om bokstävernas ordningsföljd: skal - laks, vår - vrå.
• Ibland felaktig betoning eller felaktigt uttal av ord i sitt spontaltal; t.ex. legitimation blir legimitation eller prenumeration blir premuneration.
• Svårigheter med sifferrepetition.
• Svårigheter att lära sig "rabbel-kunskaper" t.ex. månaderna, multiplikationstabeller.
• Osäkerhet över vänster - höger.
• Svårläst handstil.
• Framförallt yngre dyslektiska barn har många gånger även motoriska svårigheter såsom att knyta skosnören, kopiera geometriska figurer eller annan koordination.

Viktigast av allt är att så tidigt som möjligt göra en professionell utredning så snart dyslexi misstänks! Vänta aldrig och tro att det mognar bort, för dyslexi växer inte bort. Om man däremot får specialisthjälp som är baserad på en grundlig utredning, kan den sakkunnige utifrån den se vilka områden som behöver tränas upp och utforma individuella träningsprogram för att kompensera eventuella brister.

Ju tidigare kartläggning och åtgärder, desto bättre effekt! Träning ger ju effekt i alla åldrar men hjälpen blir störst och går lättast om träningen sätts in tidigt då hjärnans plasticitet är som störst. Redan på förskolenivå kan man identifiera de barn som befinner sig i riskzonen och om dessa barn får en tidig diagnos och förebyggande träning kommer många av dem aldrig att behöva utveckla läs- och skrivsvårigheter!

T.ex. har Torgesen et al (2004); Vellutino et al (2004) genom sin forskning kommit fram till att åtgärder som sätts in under 1:a och 2:a skolåret brukar leda till att 80 % av de lässvaga eleverna uppnår en åldersadekvat läsförmåga. Dessa siffror sjunker sedan drastiskt då åtgärder som sätts in under 3:e skolåret har en motsvarande effekt på cirka 50 % och under 5:e skolåret är siffran endast cirka 15 %!

Så därför får det vara nog nu med vänta-och-se-mentaliteten! Skolan har en tydligt uttalad skyldighet att hjälpa elever som har svårigheter av olika slag och anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov! Acceptera inte att den åtgärd som sätts in för ditt barn, istället för en professionell utredning, kanske bara är några extra lästimmar i skolan och genom detta, istället kan tvingas fortsätta att cementera fast helt felaktiga lässtrategier och ordbilder. 

Läs gärna professor Mats Myrberg "Dyslexi - en kunskapsöversikt". Detta är en broschyr som sammanställt vad forskarna idag vet om dyslexi, dyslexiutredningar och pedagogiska metoder. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2007_02.pdf