brittandersson

Friskolan Raketens vinst extremt hög jämfört med andra friskolor i samma storlek

Vinst från friskolor hamnar i privata fickor



En tredjedel av Sveriges bolag som driver friskolor valde förra året att ge utdelning på bolagets aktier. Totalt 84 miljoner kronor delades ut under förra året.



En av de skolor som valde aktieutdelning är idrottsprofilerade Walters friskolor, som finns på flera håll i Sverige. Förra året gjorde bolaget en vinst på 8,3 miljoner kronor. Nästan hela vinsten - 8 miljoner kronor - gick till aktieutdelning. De senaste två åren har sammanlagt 15 miljoner kronor gått till aktieägarna.



Det här har fått tolv före detta lärare att protestera i en debattartikel i Svenska Dagbladet.



-Som jag tolkar saken så har man valt att profitera på verksamheten snarare än att konsolidera, det vill säga stärka en förbättrad utveckling, säger Samuel Rosenkvist till SVT.



Fem sex bolag gick med vinst

Totalt fem av sex aktiebolag som driver friskolor gick med vinst förra året. Sammanlagt hade de 300 bolagen som driver friskolor en omsättning på 10,7 miljarder kronor.



Vinsten var drygt en halv miljard, visar en granskning av skolornas årsredovisningar som Rapport gjort.



Vart fjärde bolag visade bra eller mycket bra resultat, med en vinst på mellan åtta och femtio procent av omsättningen.



Enligt granskningen hade vart tredje bolag aktieutdelning 2007. Sammanlagt delades 84 miljoner kronor ut.



Flera av bolagen sysslade även med annat än att bedriva friskola. Om man tittar på de femton bolag som gick med mest vinst och som bara ägnar sig åt att driva friskola, var utdelningen 31 miljoner kronor.



De flesta valde bort utdelning

Två tredjedelar av friskolebolagen hade - i motsats till Walters friskola - ingen aktieutdelning. Bland dem finns IT-gymnasiet i Sverige som inte har haft utdelning på tre år.



Förra året gjorde IT-gymnasiet i Sverige en vinst på drygt 13 miljoner kronor. Skolan har i stället valt att använda vinsten till att investera i teknik och läromedel, och som buffert inför framtiden.



Walters vd, som äger 92 procent av aktierna, vill inte svara på SVT:s frågor om aktieutdelningar, eller varför Skolverket slagit ned på bl.a. hög läraromsättning och bristande tillgång till specialpedagogik.



Källa: Rapport

Friskolornas vinst rena dynamiten

2007-12-06 | Publicerad 06:56 | Uppdaterad 07:24



Läs merSvensk friskola – en miljardindustri

Fler nyheter från Tjänsteföretag

Friskolornas vinster är politisk dynamit. Den socialdemokratiska regeringen ville förbjuda att ägarna tjänar pengar på sina skolor. Direkt efter maktskiftet förra året rev den borgerliga alliansen upp förslaget.





Privatägda skolor har växt upp som svampar ur jorden sedan de kommunala bidragen till friskolor infördes 1992. Antalet elever ökar varje år och 15 procent av gymnasieungdomarna går nu i en friskola.



Trenden är utan tvekan starkast i storstäderna. Över fyra av tio gymnasieelever från Solna går i friskolor, medan det i många landsbygdskommuner fortfarande bara finns kommunala skolor.



Det blir också vanligare att skolorna drivs av stora koncerner. Över hälften av friskolorna ägs av aktiebolag.



Eftersom elevernas hemkommuner betalar för utbildningen med skattepengar är det känsligt om skolornas överskott hamnar i ägarnas fickor.



2006 tillsatte den dåvarande s-regeringen en utredning om att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ner all eventuell vinst i verksamheten.



Frågan är djupt ideologisk och förslaget utlöste ett ramaskri från de borgerliga partierna och miljöpartiet. De betonade att det är få friskolor som går med vinst.



”Den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola”, sade den nuvarande utbildningsministern Jan Björklund (fp).



SvD Näringslivs granskning av friskolekoncernerna talar ett annat språk. När de sex största företagen tillsammans gör en vinst på 150 miljoner kronor är det inte längre hållbart att beskriva friskolor som en förlustbransch – även om bolagen bedyrar att de återinvesterar pengarna.



Ett av Jan Björklunds första beslut efter den borgerliga valsegern förra hösten var att omedelbart lägga ner s-regeringens utredning om friskolornas vinster. Hur skolorna använder sina överskott ”är inte något som närmare behöver regleras”, slog den nya regeringen fast i budgetpropositionen.



Jan Björklund tycker att det är okej att skolorna går med vinst så länge utbildningen håller god kvalitet. Däremot vill regeringen skärpa kraven på friskolor så att de konkurrerar med de kommunala skolorna på lika villkor.



Till exempel ska även friskolor tvingas garantera minst 6600 timmars undervisningstid i grundskolan.



Socialdemokraterna fortsätter att driva frågan om ett vinststopp. De pekar på att sådana regler finns i våra nordiska grannländer. I Danmark ägs till exempel friskolorna av icke vinstdrivande stiftelser.



Men s-ledaren Mona Sahlin har svårt att få igenom förslaget om hon tvingas söka stöd från miljöpartiet. Mp anser att ett vinststopp skulle sätta krokben för ägare till små skolor. Partiet vill istället skattebefria den del av vinsten som återinvesteras i verksamheten.



Efter 15 år med friskolorna är den politiska debatten om dem fortfarande brännhet.







Björn Malmström



[email protected]

Senaste nytt från Raketen är att dödsbot efter en av ägarna nu kräver att få ut sin del av vinsten.



Ja där går i 2,5 mijoner skattade och klara ner i en privat ficka. Det är vår skattefinansierade skolpeng som tas ut i vinst.



Skall vi finna oss i detta?



Är det dags att kräva tillbaka delar av vinsten som vi ser anställda i börsnoterade företag göra där aktieägrna tar ut mlijonvinster när medarbetare varslas?



Dödsbot skulle kunna nöja sig med en mindre utdelning och se till att återinvestera vinsten i skolan.



Pengarna kan användas till att ge bonus till lärare. Mer resurser på alla sätt. Datorer, kompentensutveckling för lärare.



Speciallärare för högstadielever med särskilda behov.



Möjlighet att läsa både franska och tyska som b-språk och mycket mer därtill.



m.m.m.m.m.



Pengarna är våra barns skolpeng och skall inte delas ut i gigantiska vinster till aktieägare.

Senaste nytt från Raketen är att dödsbot efter en av ägarna nu kräver att få ut sin del av vinsten.



Ja där går i 2,5 mijoner skattade och klara ner i en privat ficka. Det är vår skattefinansierade skolpeng som tas ut i vinst.



Skall vi finna oss i detta?



Är det dags att kräva tillbaka delar av vinsten som vi ser anställda i börsnoterade företag göra där aktieägrna tar ut mlijonvinster när medarbetare varslas?



Dödsbot skulle kunna nöja sig med en mindre utdelning och se till att återinvestera vinsten i skolan.



Pengarna kan användas till att ge bonus till lärare. Mer resurser på alla sätt. Datorer, kompentensutveckling för lärare.



Speciallärare för högstadielever med särskilda behov.



Möjlighet att läsa både franska och tyska som b-språk och mycket mer därtill.



m.m.m.m.m.



Pengarna är våra barns skolpeng och skall inte delas ut i gigantiska vinster till aktieägare.